Lövfällan´s Spicy
65,5 cm, 40 kg, HD/AD fri, MH med godkänt skott, och godkänt anlagsprov i viltspår.
Jag föddes den 15 september 2001 i den näst sista kullen hos Ingegerd Lindblad
på Lövfällan's kennel i Lekeryd.
Bor och "jobbar" i Roslagen, 3 mil norr om Norrtälje, tillsammans med min flock bestående av matte Ingela och husse Lasse och lillhussarna Gusten och Moltas.
Min dotter Anni och min son Gunnar. Två katter, Jussi och Tippen.
"mmm..... va strips är gott"
Ella som valp
Min mamma heter DK S Ch Lövfällan's Kamomille, hon kallas Millan
Och min pappa heter SF S Ch Dahari Endeleo, och kallas Max. Om honom kan du läsa här,
där finns även bilder på dem. (just för tillfället är sidan nedlagd)
så här är några bilder ändå
 
Min pappa "Max", han är levernost, och 67 cm hög
Min mamma "Millan" och "rumpan" på pappa "Max"
hon är ca. 65-66 cm hög och svartnost.
Jag, Ella är en glad "tokfia" som älskar att leta efter saker ( helst godis he he :) ,och att leka med min familj och andra hundar, de hundar som hellre ska bråka än leka struntar jag fullkomligt i, nja en skeptisk granskning kan de väl få.
Jag har hört att jag är väldigt arbetsglad om jag tycker något är roligt, ...det är väl en konstig kommentar, är det inte så för er människor också ?
Så sålänge lydnad och sån´t är kul, så ställer jag upp, största prövningen får alltså matte med att göra det hela roligt ;-).
Vi bor så till att vi kan ta långa promenader i naturen, och eftersom jag inte bryr mig om att spåra vilt så springer jag oftast lös, tja skuttar det fram en hare precis framför nosen på mig så måste nog matte och husse påminna mig om att inte följa efter en liten bit, för han kanske vill leka ? Men det är ju så med våra katter där hemma också, jag vet att man inte jagar dem heller. Fast de är bra retliga, de har mycket större frihet än jag, går ut och in och äter när de vill, de till och med ligger i soffan utan att be om lov, suck !
Nu springer jag ju inte runt och leker jämt utan en annan sak gillar jag också, och det är att få ligga och njuta på en varm plats, i solen eller under täcket i en säng mmm..... är sedan någon i famijen i närheten, ja då blir det så mysigt att jag ligger och smackar och brummar lite.
Jag är otroligt trygg i mig själv, och har klarat av de situationer som jag hamnat i väldit bra, är någon annan hund väldigt aggresiv, så brukar jag springa omkull dem, och sedan fråga om de inte vill leka i stället. En del vill, andra töntar går och gömmer sig bakom sin ägares ben. hmm. Så kaxiga var dom.
När vi träffar andra rr-kunniga människor så kan jag höra dem säga till matte och husse hur bra de tycker jag är, precis som en rr ska vara, då blir matte och husse väldigt stolta över mig.
Och då blir jag jätteglad och kan riva hela platsen med mina rr-race ; )
Men nu är jag ju lite äldre, så lite mer värdighet har nog smugit sig in och risken för rr-kaos är inte längre så stor ; )
Jag har även ett jobb att sköta, jag är nämnligen "anställd" på min matte och husses företag fatteljén, som sällskapsdam och vakthund, varierande sysslor med andra ord, nu håller jag ju även på att lära upp min barn Anni, Gunnar och Nilla, så jag har att göra och trivs utmärkt bra.
Eftersom jag har gett mersmak, så har jag fått träffat den stilige Gambo och har nu 10 st valpar, de är så underbart söta och när de var små och pep för att jag skulle iväg och kissa blev jag så orolig att matte och husse fick tvinga mig iväg ut, och sedan var det brottom in till dem igen. Matte säger att jag är en värre hönsmamma än hon är, vad hon nu menar med det.
Nu har de blivit så stora att alla utom en dotter har flyttat hemmifrån, jag måste medge att på slutet var de jobbiga, bet mig i tuttarna och lät mig aldrig vara i fred, så det var ganska skönt att matte och hussa hittade nya bra hem till dem.
Men som min husse och matte lovade, har jag en dotter kvar att ta hand om och busa med, och här är hon, min dotter " Anni "
 
Ella o Anni, här 10 veckor gammal Här är Anni 20 veckor gammal.
Fast nu har även en av sönerna kommit hem igen, husse o matte hade inte tänkt ha honom kvar här hemma egentligen, utan nu när han kom tillbaks provade de med att placera honom på foder ........ men han är allt fortfarande här hemma, min son Morion/Gunnar, de kunde inte släppa iväg honom igen, trots att många var intresserade. Jag är i alla fall glad över att ha honom här hemma, han är en rolig prick att leka med, bara lite jobbig då vi löper, Anni och jag.
Ella och Gunnar, här 10 veckor gammal
Ella och Gunnar, här 20 veckor gammal
Vi är lika.....sugna på godis.
Nu har jag ytterligare en dotter här hemma att ta hand om,
hon kommer ifrån min andra kull, med "Juma" en Hollänsk väldigt
trevlig och stilig hane. Som husse och matte letade upp åt mig ;)
Vi fick en stor kull och 3 av dem flyttade utomlands,
två till Jumas hemland och en till Ryssland.
Men en dotter är kvar hemma och hon kallas Nilla och föddes 15/1-07.
Den tredje kullen är ännu i min mage ; ) och ska inte komma ut förrens i maj -08.
Pappan är en helt underbart charmerande hane som bor i Frankrike.
Så resan dit var lite jobbig....låååång, men ååå så tjusig han när vi kom fram.
Nu får vi se hur magen artar sig, flera valpar sågs på ultrat, men hur många...
hmm det vet inte ens jag.
|
